Med mulen djupt försjunken i höet

Inget går upp mot en hö-leverans! Särskilt om delar av den – gärna mycket av den!! – genast kommer ut i höhäcken. Äta är livet! Och äta bör man hela tiden, med ytterst små och korta pauser! I varje fall inte om man är häst.
Det är underbart rogivande att höra hästar tugga! Då lägger sig friden i mig med.

Med mulen djupt försjunken i det goda höetBjörn kom med kärran full med balar och lastade in dem i höförrådet. Han är så himla gullig och gör en gång mellan hörullarna, så att vi kan komma fram till fönstret och slänga ut hö i häcken utanför. Stort Tack Björn! Höhäcken är en mycket piffig lösning på fodringsproblemet som ofta kan vara ganska tungt, att lyfta, bära och släpa. Det är bara att sticka högaffeln i höet och hiva ut det genom fönstret. Sen fördelar man höet längs hela höhäcken. Enkelt och lätt, helt i min anda!
gång mellan höbalarnaHöhäcken, på andra sidan av höfodringsfönstret.Höhäcken sedd utifrån. Vattar lyfter blicken för det kortaste av ögonblick, för att kolla in vad jag håller på med, innan han dyker ner i höet igen..
Höförrådet fylls av nya gott doftande höbalar12 rullar med hö och sen är höförrådet fullt. Det doftar ljuvligt. aaaah 🙂
Sixten undersöker de nya spännande höbalarna.Spännande dofter, de måste undersökas… Sixten tar sin inspekterande uppgift på djupaste allvar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *