Ella Brolin

Bjällerklang!

Dagen före julafton stack Ella ut och red på Eros med Vilja som handhäst. Vilja fick ha en bjällerklang på sig och båda hästarna tyckte att det var väldigt roligt att komma ut på en busig tur. Vilja gick jättefint som handhäst och Eros var superpigg. En rolig ritt för både Ella, hästarna och de grannar som var ute och hörde den juliga bjällerklangen när ekipaget for förbi.

Ja, se det snöar..

Här på Snäcksjön öser snön ner. Vilja och Eros longerades för någon dag sedan på ridbanan och trots att den plogades för inte så länge sedan, så fick de jobba hårt i snön. Mycket bra träning för dem båda! Har man en häst med svag trav ska man verkligen passa på att träna traven i djup snö.

Avstannat projekt

I hemhagen pågick ett projekt att gräva ner jordvärme för Malous hus, tyvärr kom kylan och snön och ställde till det så projektet får vänta till våren. Nu ringlar det en dikesorm över hela ängen, som är avstängd för hästarna. Det är inte så praktiskt, men blir vackert på bild!

Vilja och Eros på julbesök.

Över jul och nyår när Ella är på Snäcksjön, hämtades både Eros och vilja hem för att agera ridhästar hemma på gården. Det blev full fart i flocken när de släpptes ihop. Det syns att de är nästan helsyskon (Vilja u. Perla e Kolgimur ee. Kjarni, Eros u. Perla e. Kjarni), de är väldigt lika, Vilja en aning vackrare dock.. Vilja Vilja Vilja Vilja Det kommer kännas ledsamt den dagen Vilja blir såld, hon är en så himla härlig ridhäst.

Triton

Han blir bara snyggare och snyggare den lille ungtuppen i hagen. Nyfiken och vaken. Det är så spännande att se fölen växa och utvecklas. Tänk, om några år kommer han vara en ridhäst, är inte det fantastiskt?

fågelmat.. varför är den där borta?

Vi gräver 800 m långa diken på ängen för att installera jordvärme på Snäcksjön. Därför har vi öppnat från hagen in till trädgården. Då får hästarna en säker passage över till bron, när de ska ta sig till ängarna på andra sidan sjön. Imorse stod Saga och funderade på hur hon skulle kunna ta sig, kanske genom det irriterande, temporära staketet..?, fram till äppelträdet med de lockande (och fyllda!) fågelmatsburarna. De borde inte vara så frestande nära, men ändå så oåtkomligt, långt borta.. Men sen kom Triton och ville leka, han hoppade, skuffade, bet och satte igång leken igen. Och i allt tumult försvann…